Ett pressat Rögle BK vann den tredje SM-finalen mot Skellefteå AIK under tisdagskvällen med 2–1 efter att Anton Bengtsson klivit fram i förlängningen. Här är Hugo Sternérs punkter från matchen.
1. Inramningen
Hemmaklacken bjöd på ett fint tifo med Mark Friedman avbildad. Man satte tonen direkt och skanderade “Det här vänder RBK” innan hela arenan fyllde på med “Rögle vi ger oss aldrig”. Tonen var satt, sedan var det dags för spelarna att leverera…
2. Inledningen
Rögle fick ett gyllene läge att ta ledningen direkt i numerärt överläge, men lyckades i princip inte skapa någonting, bortsett från ett stolpskott tidigt. Men det var ett Rögle som tog tag i matchen från start, hade mest puckinnehav och satte tryck på Skellefteå under de första minuterna. Det märktes direkt att intensiteten var högre och det var mer kamp jämfört med de två tidigare mötena.
3. Powerplayspelet…
Med åtta minuter kvar fick Rögle sitt andra powerplay och publiken reste sig. Men återigen uteblev utdelningen, spelet hackade och målchanserna var få. Rögle fick ytterligare ett numerärt överläge efter ett lagstraff på Skellefteå (för många spelare på isen). Men inte heller denna gång lyckades man få pucken i nät. Rögle fick tre powerplay i perioden men facit blev noll mål. Ironiskt nog var Rögles spel klart bättre i fem mot fem än i powerplay.
4. Period 1
Rögle var det bättre laget i första perioden men borde utnyttjat det övertaget bättre och i ärlighetens namn borde hemmalaget lett med både ett och två mål. Men effektiviteten saknades…
5. Valter Lindberg
Skapade Skellefteås bästa möjlighet när han sköt pucken klockrent i stolpen. Nära, nära för Skellefteå, som kom ut starkare till den andra perioden.
6. Ett odisciplinerat Skellefteå
Som med drygt sex minuter kvar drog på sig sin fjärde raka utvisning i matchen. Det hann bara gå några få sekunder, innan Skellefteå drog på sig ännu en onödig utvisning, sex man på isen för andra gången i matchen. Spel fem mot tre väntade för Rögle i över en minut. Gör man inte mål nu då kan man packa ihop den här finalserien, tänkte jag.
7. 1–0
Och visst fasen fick man till slut utdelning i numerärt överläge genom Fredrik Olofsson, som kunde prickskjuta in den i det bortre krysset. Efter fem raka utvisningar och massor av tid i numerärt överläge fick man äntligen hål på Skellefteå.
8. Andra perioden
Var en underhållande period med en hög intensitet och mycket kamp. En markant höjning rent fysiskt jämfört med de två tidigare matcherna. Det började mer och mer likna en SM-final det här, och i den här perioden svängde spelet fram och tillbaka.
9. Avslutningsperioden
Den tredje perioden inleddes ganska avslaget, utan den intensitet som präglat tidigare delar av matchen. Det var Skellefteå AIK som kom ut starkast. De satte tryck direkt, etablerade långa anfall och tog ett tydligt grepp om puckinnehavet och de gick hårdare i forechecken, vilket skapade problem för Rögle BK i uppspelsfasen.
10. 1–1
Med tio minuter kvar kom ett välförtjänt kvitteringsmål. Malmöfostrade Victor Stjernborg klev fram igen och satte pucken mellan benen på Arvid Holm. Hans fjärde mål i den här finalserien. Efter målet fortsatte Skellefteå att skapa chanser och trycka på. Det här var deras klart bästa period i matchen och var klart närmast ett avgörande mål.
11. Förlängningen
Präglades av två lag som inte ville bjuda på misstag. Tempot gick ner och spelet blev mer kontrollerat. Skellefteå fortsatte på inslagen väg från tredje perioden och var det lag som skapade mest, men istället var det Anton Bengtsson som klev fram, när han kom fri och satte det avgörande målet. Rögle hade bara ett skott i övertidsperioden och den gick in i mål. Den där effektiviteten som saknades tidigare under matchen dök plötsligt upp nu. Känslan var att det bara var en tidsfråga innan Skellefteå skulle avgöra. Istället blev det Rögle som från ingenstans satte dit avgörandet.
12. Catena Arena
Kokade när avgörandet kom. Det var ett mäktigt tryck ikväll och en helt annan inramning än i de två tidigare matcherna uppe i Skellefteå. “Hajtanken” levde idag upp till sitt rykte och visade varför den kan skapa ett av de bästa trycken i hela landet.
13. Avbräcken
Tre tunga avbräck i Daniel Zaar, Dennis Everberg och Lucas Ekeståhl Jonsson. Det var tydligt att deras frånvaro påverkade laget, inte minst i det numerära överläget där de saknades som mest.
14. Fredrik Olofsson
Är en spelare som behöver kliva fram med tanke på frånvaron på forwardssidan. Det handlar både om det spelmässiga, men också om att ta ansvar och leda laget. Han stod för ett snyggt mål och var dessutom involverad i flera offensiva aktioner.
15. Rögles insats
Detta var ett tydligt steg framåt jämfört med de två första matcherna. För första gången i serien såg det spelmässigt ut som en SM-final mellan två jämna och bra lag. Rögle BK var det bättre laget under de två första perioderna, men fick inte den utdelning man förtjänade. Skellefteå AIK var starkare i den tredje perioden och var nära att avgöra i övertiden, men sett över hela matchen var det här Rögles match – och segern var rättvis.
16. Fortsättningen
Det sista hoppet tändes för Rögle. Vid en förlust och ett 3–0-underläge i matcher hade finalserien i praktiken varit avgjord. Nu gav laget sig själva en chans och visade att man kan spela bra hockey mot Skellefteå och att man kan besegra dem. Det är något att bygga vidare på inför nästa match på torsdag, där det gäller att fortsätta på den här inslagna vägen.
Foto: Bildbyrån