HIF och BoIS delade på potten i höstens nordvästskånska Superettan-derby.
Men spelmässigt var BoIS överlägsna.
HIF räddades av en skicklig målvakt Johan Brattberg.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från Olympia.
HIF–BoIS 0–0
Publik: 11592
HIF (4-4-2): Johan Brattberg – Benjamin Örn, Jon Birkfeldt, Wilhelm Nilsson, Simon Bengtsson – Wilhelm Loeper, Ervin Gigovic (Alvin Nordin, 90+1), Lukas Kjellnäs, Pawel Chrupalla (Adam Akimey, 46) – Max Svensson (Casper Ljung, 68), Alexander Johansson.
BoIS (4-2-3-1): Marcus Pettersson – Kevin Jensen, Gustaf Bruzelius, Melker Jonsson, Rassa Rahmani – Max Nilsson, Hampus Näsström – Markus Björkqvist, Adam Egnell (Constantino Capotondi, 72), Max’Med Mohamed (Cameron Streete, 72, Christian Stark, 82) – Xavier Odhiambo.
1. Inga vinnare, men skilda världar
Årets mest välbesökta match i Superettan slutade 0–0.
Jämnt?
Nej.
BoIS var klasser bättre än HIF förutom i en enda gren – att göra mål.
De borde vunnit, men de vann inte.
De dominerade matchen från start till mål, hade säkert 75 % boll i första halvlek och 70 % i andra, men HIF hade Johan Brattberg och ett uppoffrande försvarsspel i egen box.
För HIF: Fjärde mållösa matchen i följd.
Det är tur för HIF att avståndet ned till kvalstrecket nu är sju poäng, för som det här laget spelar just nu…
Det ser inte bra ut, helt enkelt.
Surt för BoIS, men deras supportrar är ändå betydligt gladare än HIF:s ikväll.
Deras spel lovar ju en bra höst.
I andra änden av Olympia regnvåta gräsmatta blev hemmaspelarna rejält utbuade efter slutsignalen.
2. Stora problem för HIF
En tidsfråga, kan man kalla hela första halvlek för.
Tidsfrågan löd: När ska BoIS göra 0–1?
HIF höll i ledstångar, master och livlinor för glatta livet.
BoIS dominerade spelbilden från minut ett.
Först lite grand, sedan mer, sedan ännu mer och från den 15:e minuten och fram spelade de ut HIF efter noter.
De var helt överlägsna.
De hade nästan allt – utom mål.
När Xavier Odhiambo gjordes ned av Wilhelm Nilsson i straffområdet efter en snygg kombination till vänster – och inte fick straff – vrålade BoIS bänk och anhängare högt.
När Odhiambo nickade från två meters håll och Brattberg fick upp näven två gånger i någon slags hockeyreflexräddning, åkte kanske en och annan TV-apparat ut genom fönstret i Landskrona.
När Melker Jonsson nickade i ribban och Hampus Näsström nickade över från tre meters håll var de stumma, gapande i chock över att de inte ledde matchen.
3. Andra halvlek fortsatte likadant
I första halvlek hade HIF problem med att hålla bollen inom laget i mer än två passningar.
Man kunde kanske tro att de skulle komma ut i den andra något förbättrade, något vassare.
Men matchen fortsatte likadant.
Kevin Jensen språngnickade i box. Wilhelm Nilsson täckte framför mål.
Markus Björkqvist tog fram vänsterfoten – sköt i ribban.
HIF:s försvarsspel var helt OK.
Men HIF:s spel med boll var – undermåligt.
Det var en anfallsmässig prestation som inte var värdig ett derby på hemmaplan.
4. Brattberg – MVP
Under sista kvarten blev matchen jämnare. HIF fick med sig fler andrabollar, fick upp bollen i farligare ytor medan BoIS kvalitet blev mer ojämn och mer slumplägen dök upp.
Till sist kom målchanserna – ett nästan-friläge för Alexander Johansson där Max Nilsson räddade och ett giftigt skott från Jon Birkfeldt.
Det hade varit ett rån om de satt den.
I 90:e minuten flöt Constantino Capotondi fram i vänster innerposition, frispelade Christan Stark, som sköt och…
…och så var den där, Johan Brattbergs magiska vänsterhand. En ren handbollsparad räddade HIF-nollan.
Han var matchens bäste spelare, HIF-målvakten, och till sist showade han när han vände bort Odhiambo med en fint som siste man på stopptid.
BoIS hade allt.
HIF hade Johan Brattberg.
5. BoIS fina spel
BoIS och tränare Robin Asterheds starkaste lagdel just nu är inte anfallet, där Kofi Asare sålts till Inter Åbo och Edi Sylisufaj dragit korsbandet.
Han har dock en rejäl bredd hos sina spelskickliga mittfältare och lösningen idag blev att sätta in fem av dem på planen – och med den huvudstarke Hampus Näsström på planen fick inte ens den kanske mest kreative av dem, Constantino Capotondi, plats i startelvan.
Längst fram tjurrusade Xavier Odhiambo, stressade och pressade hemmaförsvararna.
Bakom honom såg hans lagkamrater ut som Barcelona, eller åtminstone som BoIS förra våren.
Som de behärskade den här matchen.
Kevin Jensen till höger som ett skenande tåg, med en derbygnällig Markus Björkqvist innanför sig – en fin kant.
Adam Egnell, Max Nilsson och Hampus Näsström centralt – totalt herravälde över mittens rike.
BoIS visade att de är Skånes näst bästa fotbollslag just nu.
Men BoIS satte inte dit den.
Då kan det bli delad pott, även i en sådan här match.
Foto: Mauri Forsblom