Ifjol tog IFK Kristianstad dubbla titlar efter maxutdelning.
Den här säsongen är det fullt rimligt att tro att Ystads IF gör det.
Och inte bara för att YIF svalde IFK i en tugga och snöt sig i köksgardinen som en riktig karl efteråt.
Christoffer Ekmark listar tio punkter från matchen mellan Ystads IF och IFK Kristianstad sim slutade 36-29.
1. Energin
Med 2025 personer på läktarna blev det ett derby fyllt av energi – som gagnade hemmalaget.
Det kan säkert spelas kvartsfinal mot lag som GUIF eller Önnered med bra drag i ladan. Men en seriematch mot IFK Kristianstad betyder mer för Ystadsborna. Varje mål och räddning betydde mer. Gubbarna var argare, gladare och mer högljudda.
Efter 0-6 i röven första tio borta mot Sävehof var det inte svårt att se att man fokuserat på anspänningen.
Det är slutspelstider i Ystad och det är först nu, om vi ska vara ärliga, som gubbarna och kärringarna som väljer sina matcher med omsorg, är på plats.
Det märktes.
2. Utvecklingskurvorna
YIF och IFK är två lag som båda startade serien uselt resultatmässigt.
Och där den berömda processen fört lagen till två olika platser. För YIF har betydligt högre toppar än IFK. Spelare i bättre form, spelare med mer spets och självförtroende – och hunger.
Att ha vart nere i källaren och vänt, även om det var mycket på grund av skador och sjukdomar, är alltid nyttigt för en grupp. IFK har fortfarande inte tagit sig upp ur si ur sin grop.
YIF:s kurva fortsätter dessutom att peka uppåt.
IFK:s? Var den på väg uppåt har den planat ut. Försvarsspelet i denna match kanske hade fungerat mot Amo. Sju bollar var i underkant när jag känner efter.
3. Bredden
När Stian Tönnesen kastade in timeoutkortet för sista gången med kvarten kvar fick bänkspelarna chansen.
Division ett-spelare.
Oscar Carlén slängde även han in sina bänkspelare. Jacob Nygren med ett ton av rutin och CL—meriterade skyttekungen Elliot Stenmalm.
Det är svårt att tydligare belysa skillnaden på bredd hos lagen.
4. Tabellklättringen
Hallby hemma, Amo borta, Önnered hemma. Det borde vara sex poäng.
Och då har man god chans att nå en topp tre-placering för att undvika Sävehof i en semifinal.
Hammarby har en match mer att spela, men möter (ett revanschsuget) IFK Kristianstad borta, Sävehof hemma, Hallby borta och GUIF hemma. Går YIF rent måste Bajen ta fyra av åtta poäng. Det gör de förmodligen.
Men vad har Skövde som är två poäng före och en match mindre spelad kvar?
Jo, Alingsås borta, Önnered hemma, Malmö borta och LUGI hemma.
Går YIF rent måste Skövde ta fem av åtta poäng. Det undrar jag om de verkligen gör. Vinster mot Önnered och LUGI, men det blir tufft mot hemmastarka Alingsås och Malmö.
Blir det Sävehof i semifinal kanske inte de är helt fel. Partillegänget håller ju på att gå vidare i Europacupen och kan tvingas till ett tvåfrontskrig mot internationellt toppmotstånd just de veckor YIF ska vara som absolut bäst.
5. Sockerbagaren
Erik Hvenfelt är kanske den YIF-spelare som tagit de största individuella kliven under säsongen.
Senast YIF tog guld var han solklar tvåa bakom guldmakare Niklas Kraft. Nu fick han åter priset som bästa spelare i hemmalaget och levererar toppinsatser efter varandra. Just sådant som sprider ro i ett försvar.
Dessutom har YIF en jämnare bänk nu än under guldåret, då Alexander ”Mandolinen” Lindén inte är långt efter i hierarkin.
6. Högerkanten
Under uppvärmningen (!) gjorde YIF ett tafatt försök på en ”rolig grej” genom att i den matchförberedande intervjun mitt under uppvärmningen avslöja att Kim förlängt med ytterligare ett år.
Jag gillar försöket, men tycker nog att en sådan tung truppnyhet förtjänar någonting bättre.
Jaja, hur som helst.
Låt oss nu skänka en tanke till de 19-åriga ettor i olika motståndarlag som till hösten står i försvar och tittar upp mot Kim Andersson och Niclas Ekberg.
7. Ingen hemmaplansfördel
De regerande mästarna IFK Kristianstad kommer inte att knipa en topp fyra-placering och ska i nuläget möta YIF med hemmaplansfördel i en kvartsfinal.
Alternativt Hammarby eller Skövde.
Jag har svårt att se laget klara något av de lagen som det ser ut nu. Formsvaga målvakter, ett försvarsspel fyllt med hål och enformigt i anfallsspel.
Tidigt sommarlov att vänta.
8. Carléns öga
Väldigt tidigt stod det tydligt att Oscar Carlén och Kenneth Andersson bestämt sig för att satsa på kantvesslorna Ebbe Stankiewicz och Linus Fernebrand.
Det var rätt beslut.
Säkra i sina lägen, allt bättre i försvar och med ett ton av självförtroende i respektive skalle.
Sedan får vi se hur Ebbe hanterar den ökade konkurrensen till hösten. Ibland måste man ta ett steg bakåt för att ta två steg framåt (om man får använda en stegisättningsmetafor).
9. Handbollsstaden Ystad.
Det osannolika känns rätt sannolikt; att YIF tar två titlar och samtidigt får ett damlag i Handbollsligan, inom loppet av två månader.
På söndag möter damlaget Boden i en troligen helt avgörande match. Direktplats upp – eller svårt kval. Det är alternativen just nu.
Ska vi gissa på 1500 åskådare på söndag?
10. Skottdagskämten
– Idag kommer vi att se många skott. Det är ju skottdagen, höhö, skojade den klämkäcke speakern med plågsamt Kurt Olsson-komplex.
En svag etta för försöken att skoja (upprepat).
En överkorsad lurblåsare för materialet och leveransen.
Men väl gastat i övrigt!